att stötta

Våga fråga och våga prata om vad som hände
Fråga om detaljer, allt är viktigt och att berätta om och om igen är skönt 
Sorgen är inte över för att jag skrattar eller är glad
Du får också gråta och vara ledsen, det gör det inte jobbigare för mig
Stå ut med att jag är ärlig, allt som inte är äkta och sant känns obetydligt just nu
Jag är känslig och tar illa upp lättare än någonsin, spara på feedback till senare
Det lilla betyder mycket, en liten blomma, ett sms, ett kort eller brev, kommer jag aldrig att glömma
Berätta inte om din egen lycka, det får bara min olycka att kännas större
Prata gärna om annat, men inte bara
Titta på våra bilder på Olle och beundra vår lilla pojke på samma sätt som om han hade levat. Låt oss få vara stolta föräldrar 
Jag var gravid till och med åttonde månaden - du kan prata med mig om det som med vilken annan mamma som helst
Vissa tider och dagar kommer vara jobbigare - i sommar då jag och A skulle varit lediga båda två med Olle, Olles födelsedag, dagen då Olle var beräknad att födas, mors dag, fars dag, jul... 
Var inte rädd för att jag kan börja gråta, jag går inte sönder
Det kommer ta tid, i början tänkte jag "om en vecka orkar jag", nu har flera veckor gått och jag är inte i närheten av att orka eller ens vilja orka
Du behöver inte vara rädd för att inte kunna ge tröst, för det går ändå inte och det finns inga bra ord
Att bara finnas är tillräckligt

Kommentarer:

1 Johanna Z:

skriven

Fia, du skriver så otroligt fint! Jag beklagar verkligen det som hänt. Många kramar

Kommentera här: