livetutanolle.blogg.se

Idag är det en månad sedan den hemska natten. Livet har varit mycket konstigt sedan dess, en mardröm som jag nästan fortfarande inte förstår att jag inte ska vakna upp ifrån. Julen passerade som i ett töcken, nyårsaftonen likaså. Vardagen har börjat igen, fast inte för mig ännu. Det känns ovant att inte vara "duktig" och redan ha börjat jobba igen 

Jag gillar projekt och nu när mitt IHM-projekt är över vet jag inte riktigt vad jag ska göra med all tid som borde bli över. De två senaste åren har jag ju ägnat mig åt att vara på skolan sex timmar i veckan, avsatt varje söndag och ibland även lördagen och flera kvällar. Det skulle säkert ha gått att glida igenom de här åren, men jag har inte gjort det, utan läst allt, sammanfattat allt, pluggat in allt, och tagit på mig så mycket jag kunnat i alla projektarbeten. Det har varit bra terminer med många människor jag kommer sakna, men också ofta riktigt jobbigt och stressigt. Det känns sorgligt att inte få avsluta utbildningen som jag längtade efter - att höggravid ta emot diplomet och sedan, som den ultimata belöningen gå på en lång ledighet med min lilla bebis.